Codenames ★★★★★

När jag hörde att Vlaada, designern bakom spel som Mageknight, Dungeon lords/Petz och trough the ages hade designat ett ordbaserat party spel blev jag väldigt nyfiken. Och min nyfikenhet belönades med en enormt trevlig spelkväll fylld med udda associationer, långsökta ledtrådar och gapskratt.

Codenames är ett något tyngre partyspel där, som i Dixit, fritt tänkande och lite risktagande belönas. Både rollen som den som ger ledtrådar samt den som försöker lista ut vilka ord ledtrådarna syftar till är belönande.

När valmöjligheterna blir färre och färre ökar både stressen över att välja fel ord, the assasin, och förlora spelet helt och hållet men man behöver även ta större risker annars kommer motståndarlaget vinna.

Codenames hanterar även udda lag förvånansvärt väl.

Utmärkt spel för festliga tillfällen! Än så länge är det språkligt bundet till engelska. På boxen står det att det är för 2-8+ spelare. Det kräver dock minst 4 för att fungera bra. Sen finns det nästan ingen övre gräns. Jag har spelat det på 12 spelare och det funkar lika bra som något annat spelarantal.

Perfekt att spela om man är osäker på om vissa personer i gruppen tycker om brädspel. Krävs dock att hela gruppen eller iaf mästerspionen är bra på engelska.

Föreställ dig att du arbetar på en underrättelsetjänst och att du precis fått information som innebär att du omedelbart behöver nå ut till alla era spioner. Samtidigt försöker ett annat lands underrättelsetjänst göra samma sak, och det är livsviktigt att hinna först. Via era agenter ute på fältet försöker ni nu komma i kontakt med samtliga era spioner. Den som först nått ut till alla sina spioner har vunnit. Det finns bara en hake. Den enda kommunikationskanalen mellan underrättelsetjänst och agent är helt öppen, så den sparsamma informationsöverföringen måste ske i kodad form.

Läs hela recensionen på:
https://mittlivsompjas.wordpress.com/2016/01/08/en-titt-pa-codenames/

Partyspel är ju en genre som hade sina glansdagar med Rappakalja på 80-90 talen. Eller? Nja... Codenames gör enkla saker men på ett övertygande och underhållande sätt. Ett av de tre partyspel som jag tycker är enormt underhållande... (de andra två är Say Anything och Snake Oil).